Sjön som ljudnoveller

13 våta, djupa och kalla lyssningstips från Kadabra och Miramir förlag. På måndag den 10:e september är det dags. Sedan kommer du aldrig mer bada.

Finns hos Storytel och Nextory.

Korparna som flyger över sjön ser allt, där mänskligt öga inte når. Erika slåss mot sina svängningar i stämningsläget. En familj vars fyraåriga son har bilar som sin specialitet gör en utflykt till Söderåsen en varm dag. En förmåga som kommer att visa sig betydelsefull. Simturen över Odensjön, den bottenlösa, var det en svalkande simtur? Eller är det en flykt? Från vad? Rikslarm går ut om en försvunnen kvinna.

 

Barndomens landskap kan vara en solig idyll. Det kan också vara en vattnig mardröm …

Thomas lämnar Sverige för att hitta drömmen i Amerika. När han tio år senare bitter och desillusionerad återvänder till sitt hemland finner han en tavla i det gamla huset vid sjön. Trollbunden av porträttet söker Thomas efter svar. Föga anar han att hans resa kommer att föra honom till ett rike som inte borde få finnas…

När lille Pär blir erbjuden en väg ut ur sorgen efter en förlorad bror av en prinsessa han möter i skogen, väljer han att göra som hon säger. Dimman stiger från sjön bakom den gamla Norrbottensgården där Pärs mormor och morfar bor. Det skulle bli den sista sommaren i Norrbotten. Bara dvärgbjörken och en ensam räv förstår vad som är på väg att hända. Ska de hinna stoppa historien från att upprepa sig? Eller är det för sent?

Åtrå är en stark känsla att motstå. Speciellt för ett redan krossa hjärta. En ung man hamnar öga mot öga med en varelse som är åtrån förkroppsligad. Vars enda önskan är att få vara honom nära och älska med honom i den sjö ur vilket han drog upp den. Borde han motstå åtrån? Eller ge efter och dyka i?

Tove återvänder till sitt barndoms paradis tillsammans med kärleken Peder för första gången sedan föräldrarna brann inne tio år tidigare. Men det är någonting som inte stämmer i stugan vid sjön och Tove börjar minnas allt mer från det förflutna.

Jag låter mig ledas in bland träden. Det finns inget att oroa sig för. Hon vet vad hon gör. När träden glesnar är det inte ett hus, eller den mindre stuga jag föreställde mig, som dyker upp i mitt synfält. Istället ser jag lugnt, spegelblankt vatten och en liten stenig strand.”Jag tänkte vi kunde bada lite”, viskar hon och tittar hungrigt på mig.

Jag känner det iskalla sjövattnet tränga sig igenom mina kläder. Hur min kropp tyngs ner på havets botten, hur mitt hjärta pumpar sina sista slag och det strypande taget runt min hals. Det sista jag ser är det svaga ljuset från fullmånen ovanför vattenytan.

Varje natt när månen befinner sig i blånedan väcks något till liv. Det sjuder under ytan på den istäckta sjön mitt ute på heden. Arina vet det, precis som de andra husfröknarna, eftersom de bor i huset som omsluter sjön. Det är alltid någon som måste ut på isen.

Lasse och Johan är mitt i ett oändligt sommarlov utan större bekymmer än vem som ska ro ut till fiskeplatsen när allt förändras. Unga pojkars nyfikenhet, blandat med gamla försyndelser gör att sommaren kommer att handla om något helt annat. Kommer de att klara sig undan med livet i behåll? Vad har Gideon med det hela att göra? Läs berättelsen som ger svaren och kanske nya frågor.

Mormor och morfars gamla sommarstuga. Där morfar berättat spökhistorier för dem när de var små om de oroliga andarna som steg upp ur sjön för att hämta någon. Sjön, där deras mormor drunknat, men hittats i källaren under stugan. På kvällarna hade de spelat kortspelet Finns i sjön och när Hugo kommer till stugan, efter morfaderns bortgång, ligger en kortlek kvar på bordet. Mormoderns röst tycks fortfarande eka mellan väggarna när hon ropade Finns i sjön och det verkar som om han inte är ensam i stugan.

Sara älskar sin pappa. Hon älskar sin bror också, fast ibland blir deras välvilja alldeles för mycket, och som så många gånger förr när behovet av ensamhet vuxit sig för stort har hon smitit ut i skogen. Det är alltid tomt, vilket ger plats för att kontemplera om livet och, framförallt, att andas ut. Ett alldeles eget utrymme som bara är hennes. Hon får egentligen inte gå där själv. Hennes pappa tycker det är farligt, och den täta skogen fångar visserligen varenda tillstymmelse till solljus, men det är mitt på dagen och hon vet om att hon ska undvika vattnet. Vad skulle kunna hända? Mitt bland snåren ser hon svaret.

David Renklints debutroman Det går en liten ängel handlar om att försöka fly ifrån sina spöken eller att komma hem till dem. I den här fristående uppföljaren är Maria redan hemma bland sina spöken, men hur tar man farväl av dem? Och vad gör man om spökena inte vill bli lämnade ensamma? I novellen Svartmögel får vi följa Maria kort efter att skräcken i och runt Alviken precis har slutat. Eller har skräcken bara börjat?